Å vad det är roligt att vara jur kand

När jag beslöt mig för att läsa just juridik såg jag mig nog som domstolsjurist. Det är juridik för mig - tvistlösning, inte att vända papper och suga kuk tjäna pengar åt andra. Men för att komma in vid domstolarna måste man sitta ting. Detta innebär i princip en lågavlönad tjänst som notarie vid någon tings- eller länsrätt under 1½ år. Inga problem. Jag gör det. Nu är det bara så att alla stora affärsrättsbyråer och många andra potentiella arbetsgivare inom näringslivet inser att notarietjänstgöringen är ett utmärkt sätt att få någon annan att betala för utbildning och kräver därför att man suttit ting. Dessa jobb är helt ointressanta för mig men inte för alla de små karriärs- och pengakåtahungriga gossar och töser som suttit av studietiden på Juristbiblioteket och Stockholms Nation. Samtidigt drar staten in på tingsrätterna och notarieplatserna. Följden blir att betygskraven för att komma in på tingsrätterna blir absurda. För ett år sedan skull eman ha haft högsta betyg på samtliga tentor PLUS sidomeriter...
Nu kan man faktiskt klara det om man har en eller två tentor utan AB.

Betygen finns i stegen AB, BA, B och U - varav U är underkänd. Har man fått ett godkänt betyg en gång kan man inte tenta upp det. Jag har två B efter ett år helt utan motivation och är således helt körd i sammanhanget.

Åter till tingsplatserna: In på notarietjänstgöringen kommer nu alltså en massa människor som inte är intresserade av domstolsjuridik utan av affärsrätt men som inte får sina drömjobb om de inte suttit ting. Domstolsverket har ett herrans problem att rekrytera folk till domarbanan eftersom näringslivet suger upp notarierna och utanför tingsrätterna står folk som jag som inget hellre ville men inte får och med andra ord i princip har läst 4½ år till ingen jävla nytta alls. Låter jag bitter? Ja jag är bitter. På mig själv för att jag levde under studietiden och inte idiotpluggade till toppbetyg, på systemet som sådant, på de fiiina Stockholmsbyråerna som inte vill utbvilda sin blivande personal innan de kör slut på dem med upp till 80 timmars arbetsveckor, på alla männsikor (läs framför allt ett gammalt ex och min mor) som övertalade mig att läsa juridik som är sååå bra för då får man minsann jobb, på alla betygshetsande medstudenter som gömde eller förstörde relevanta propositioner och rättsfall på biblioteket när de hade läst dem för att ingen annan skulle kunna göra det - det gav dem ju ett försprång i betygskonkurrensen o s v.

Men det är ju kul med taxi också.