onsdag, maj 31, 2006

Partilistan

Nu var det länge sdan jag skrev något, men här kommer ett litet livstecken.
Urban Lindstedt utmanar andra bloggare att rangordna partierna och kommentera detta och det kunde jag inte motstå, så här är min topplista :)

1) Centern
Viss tveksamhet inför förstaplatsen eftersom det inte finns något parti jag helt känner mig i samklang med. Jag söker socialliberalism och miljöintresse och centern ligger mig därmed närmast som det "gröönaste" av de borgerliga partierna. Efter utspelet härom dagen om energipolitiken vann centern ytterligare några poäng hos mig. Dessutom är CUF sanneerligen i framkant med mycket, även om herr Federley är en liten smula mycket höger för mig. Men ändå, c får sannolikt min röst i höst

2) Folkpartiet
Trots frikyrkofånet de har till partiledare fick fp min röst i senaste valet. Fp är det enda partiet som vågar kalla sig liberalt, öven om de verkar ha glidit högerut på senaste tiden. Språktestet som det var sådant liv om under förra valrörelsen föreslog jag redan inför valet 1998. Då skrev jag till alla partier men den ende som gillade idén var faktiskt miljöpartisten som själv var från Iran...
Tyvärr har folkpartiet en ganska dålig miljöprofil och några andra småfrågor som jag stör mig på, men en självklar andra plats blir det ändå.

3) Moderaterna
I mångt och mycket det mest liberala partiet - vad gäller frihetliga frågor de som ligger mig närmast. Tyvärr blandar de detta med ett rent ut sagt ynkligt krypande för industrin i t ex miljöfrågor, samt en del moralkonservativa rycklningar som jag inte gillar. "Nya" moderaterna ger mig dessutom vissa trovärdighetsproblem när man flertal gånger backar från åsikter och förslag när de inte tas väl emot. Bestäm er för fan innan ni går ut med vad ni tycker så slipper ni verka som vindfläjlar.
lsutligen gillar jag inte alls MUFs anti-kulturpolitik.

4) Miljöpartiet
Nu blev det svårt, för nu tog kandidaterna liksom slut. Bäst av de sämsta är dock miljöpartiet för deras tydliga miljöprofil samt det faktum att (mp) faktiskt är det enda partiet som inte är helt fastrubbat i blocktänande. Mp är ett tydligt vänsterparti men vågar göra upp högerut när det behövs. Detta för dem förbi sossarna på min lista. Om de rensade ut de värsta tokideerna (överlåt dem på v och fi) kunde de rent av bli något att räkna med :)

5) Socialdemokraterna
Sossarna är emellanåt inte så illa. GP har fört dem högerut och de kan i sina bästa stunder vara rent av socialliberala. Problemen är i huvudsak två: 1) Kopplingen till facket som dels låser alla möjligheter till att skapa vettigare förhållanden för t ex småföretag, eftersom LO börjar yla såfort någon vågar ens peta lite på arbetsrätten. 2) De har suttit så länge och fast vid makten att en osund partiatmosfär verkar ha skapats. Politiker i allmänhet må vara ute efter makten men inget parti är så fullständigt ingrott av interna rövslickerier etc som sossarna. Sossarna skulle nog faktiskt må bra av ett tag i opposition och Sverige med dem. Sedan kan vi kanske tänka oss något så oheligt som en allians s-fp-c efter valet 2010!

6) Kristdemokraterna
Sist bland de vanliga partierna hamnar kd. I partitester brukar de hamna relativt högt, klart före sossarna och mp för mig, men det beror på att de håller med i många borgerliga grundfrågor. Kds särskiljande partifrågor är sock så antiliberala att de närmast kan jämställas med v. Ett moralistparti av värsta slag. kan vi göra en deal. Om vänstersidan dumpar v för gott dumpar vi borgare kd. OK? :)
(förresten skulle jag aldrig kunna rösta på ett parti som har "krist" i namnet)

7)Vänstern, FI och SD
Här hamnar de parter vars grundläggande ideologi går så stick i stäv med min att det inte ens går att rangordna dem inbördes. Pest och kolera på en gång.


tillägg: Junilistan tog jag inte med eftersom jag inte fått någon kalrhet i vad de egentligen vill.
tillägg två: Koka aldrig ris medan du är försjunken i att blogga.