Bilismens tillbedjare

Jag har alltid röstat borgerligt, om än med tvekan emellanåt, i samtliga val och hittills aldrig ångrat det. Men vad gäller landstingsvalet i Stockholm i år velade jag lite - faktum är att vattenmelonerna i mp (gröna utanpå, röda inuti) var nära att få en röst och banne mig om jag inte önskar att jag hade gjort så. Jag skäms över borgarnas sätt att hantera kollektivtrafiken, eller egentligen trafikfrågan i stort. Att bygga vägar runt om innerstaden är numera ett måste, men det bör hålolas på en så luiten jivå som möjligt för att inte effekten skall bli att ännu fler väljer bilar - vilket återigen kommer att göra att vägnätet är underdimensionerat.

Men att skapa incitament för att åka kollektivt verkar borgarna vara rädda för: Först tog man bort de utmärkta s k trängselbussarna, som möjliggjorde ett smidigt pendlande från kranskommunerna. Nu vill man återhöja SL-taxorna å det kraftigaste för dem som inte har månadskort och åker längre sträckor. Just dessa är det som man borde försöka vinna över till att åka kollektivt istället för att sitta och korka igen vägarna i egen bil. Om jag bor i, låt oss säga Vallentuna, och arbetar inne i Stockholm kanske jag av rena bekvämlighetsskäl väljer att åka bil. Med trängselbussarna kom jag snabbt in till Humlegården, centralt och fint för 20 kronor de dagar jag valde att låta bilen stå. Nu måste jag åka tåg som stannar på färre ställen i Vallentuna men fler på vägen (det tar längre tid!) samt byta vid Östra Station), vilket kommer att kosta uppemot 80 kronor med den nya taxan. Det är ju självklart att folk då väljer bilen.

Grundinställningen borde vara att bygga ut kollektivtrafiken så att folk bara väljer bil när det inte går på annat sätt. Därigenom får vi en bättre miljö, både lokalt och globalt. Dessutom minskar trafikproblem och trängsel. Med borgarnas politik i landstinget trycks folk ut i sina bilar vilket korkar igen trafiken - och så börjar ropen på fler (dyra!) vägbyggen och det kanske var dit bilismens tillbedjare ville komma.

Andra bloggar om: SL, kollektivtrafik, bilism, taxor, vägar, landstingspolitik, miljö

Dålig förlorare

Melitta Ulvskog har återigen tagit bort filtret för dumheter. Nu tycker hon att man skall återgå till att ha treåriga mandaperioder. Glömsk av att sossarna själva var med och införde fyrårsregeln, och utan att - visar det sig - ha stöd hos partikamraterna uttalar sig Ulvskog om att det vore bättre för demokratin. Hon kunde ha tillagt "... om inte borgarna hinne genomföra något", för det är väl där skon klämmer, Marita? Ginge det efter fru Ulvskogs egen vilja så vore mandatperioden lämpligen fem år om sossarna vinner och bara två om borgarna gör det. Det vore väl allra mest demokratiskt?

Andra bloggar om: Marita Ulvskog, mandatperiod, dålig förlorare

Den farliga maten

Igår var det farligt att äta kanel. Det ger leverskador. Jag firade med risgrynsgröt till lunch, med en extra tesked kanel över. För säkerhets skull chockade jag levern med en folköl på kvällen också. Idag är det salt som är farligt. Man kanske skulle köpa en påse lakrits i eftermiddag?
Troligen är all överkonsumtion av valfritt ämne hälsoskadlig. Det behöver man inte vara läkare ellre dietist för att räkna ut. Sedan är det bara en tidsfråga innan någon forskare lagt ner månader på att studera människor, möss eller dyngbaggar som tvångsmatats med något och konstaterar att det inte är bra och vips, så har pressen något att skriva om. För egentligen handlar det väl om att allt som skräms är angeläget att skriva om - och är det inga terrorister, hagamän eller fågelinfluensor som är ute och rör på sig - ja då får vi skrämmas med kanel istället.

Själv försöker jag äta lite (eller, understundom ganska mycket, det medges) av det mesta - det blir nog bra. Förresten är det inte gott med för mycket salt i alla fall.

Andra bloggar om: kåseri, salt, kanel, hälsa, skrämselpropaganda, pressen